magnusfoto

Dagen efter, mörbultad efter spelning, beger vi oss iväg på... hästtävling! Återkommer med bilder på det eventet, som de så snajdigt heter på engelska.

Dagen efter studentfirandet vid kasttjärnsparken. Nu ligger alla studenter med
posttraumatisktstudentsyndrom.

Kollade nyss på trashcan dan på trägårn nyss då han spelade ovan nämnda låt. Det gick ett rus igenom kroppen och kvällen kändes lugnare, själen blev lugn. Moscow spelade innan och ja måste säga att de var en riktig urladdning, med en del roliga studenter längst framme vid scenen. Larssa ägde på trummorna. Sen blev det dags att lämna över kvällen och natten bli till studenterna och vi färdades hem genom den halvljumna försommarnatten.
Kom hem och myser med annso i detta nu och nu ska vi gå och lägga oss.

Ta det här med band, hur svårt är det inte att styra ett flertal viljor och åsikter mot ett och samma mål? Som ytterligare svårighet så ändras alla viljor och åsikter över tiden, allting är variabelt beroende på allas sinnestämning, skeende i livet osv. Därför är det bra att bo i en sådan stad som Ludvika. Där växer musiker på träd, och där en faller i träda tar nästa vid osv. Nu kanske vi inte ska vara så drastiska, utan fördelen jag vill belysa är att det går att hålla ett band flytande genom att kontinuerligt ha många musikerkontakter. Då blir risken för inställda spelningar minimal och tröskverket, som i det här fallet får representera bandet, kan köra vidare och så fler åkrar/spelningar.
Kan inte vara med de två spelningar med The vales i närtid och det känns hårt, nästan lite gråtfärdigt. Men tack vare att vi har så många musiker i bandet osv, så går det att genomföra spelningarna ändå, och bandet lever vidare. The show must go on liksom.




Två duktiga musiker ovan!